johannasofialouise

Den största frågan nu när jag efter många kalla månader tar klivet ut i vad man lite optimistiskt kallar för "bloggvärlden", är om jag faktiskt skriver ut i tomma intet, till ingen. den naturliga följfrågan är om jag egentligen bryr mig. alla goda ting är tre säger de så det återstår ännu en fråga som ter sig kanske ännu mer självklar än de tidigare två, bryr sig mina söta följare? jag vet att ni är minst åtta som ansträngt er till att faktiskt lagt till mig på bloglovin men jag tror inte mamma har bloglovin så jag räknar med att det är nio stackare som väntat på mina ord en hel vinter. en väldigt varm vinter på många sätt. en vinter som spenderats med nya, med gamla, med oväntade och med behövda människor.
jag kan inte lova att jag kommer bli långvarig, kanske är detta bara ett spontant infall, ett tecken på uttråkning eller så har en liten liten kreativ gen i mig fått övertaget.
kanske har jag fått dåligt samvete över att jag får ta del av i så många andras liv utan att ge någonting tillbaka, det sista förslagen är otroligt långsökt och inte så mycket på riktigt men oavsett orsak så är faktum att jag nu skrivit mina första rader i bloggen på väldigt länge. håll till godo!

en tanke, bara.