johannasofialouise

Jag har en egenskap som jag inte är speciellt stolt över, en egenskap som många tycker är "typisk brudig". Jag hatar det, jag vill inte vara "typiskt brudig" om man säger det på ett sånt där nedlåtande sätt. jag vill vara "typisk brudig" med en glad ton. Som i - Hon är så jävla smart/snygg/rolig på ett typiskt brudigt sätt. Jag vill inte vara - hon är så jävla jobbig på ett typiskt brudigt sätt. Förvirrad? Ja med!
Hur som helst, den egenskap jag pratar om är att jag ibland har svårt att erkänna när jag är sur. Det kan låta så här.
Pojkvän: Gumman, varför är du sur?
Jag (skakar på huvudet): Neeh jag är inte sur (ond och besviken blick).

Varför gör jag då detta? JO för att det jag tycker att han ska förstå varför jag är sur. Varför tycker jag då det? JO för att det är inte första gången jag blir sur över samma sak. Så när jag tänker efter så är det kanske inte så dumt. Utan det är mer ett sätt att välja sina fighter på, eller?
Jag ska fundera på saken..

Ikväll tittar vi på 183 dagar.

/ Johanna - gillar att ha göra har-tand grimaser på kort..

PS: Tycker att folk kan sluta ha sex på midsommar så att det inte blir så många födelsedagar att hålla reda på i Mars..