barn från helvetet?
När jag bodde i Degerfors nyttjades något som kallas för "skolskjuts". Detta fenomen har ännu inte kommit till Göteborg stad, detta innebär att de barn som bor på Hisingen och går i skolan i Johanneberg (antagligen för att föräldrarna har mindrevärdskomplex) och de barn som bor i Johanneberg och har sina skola på Hisingen (antagligen för föräldrarna vill verka "down-to-earth") får helt enkelt åka kollektivt. Det hade naturligtvis inte varit något som helst problem om det vore så att dessa barn som är i full gång med att växa i sina framtänder visste hur man sitter still, att man inte kastar bollar, att man inte skriker, slåss, visslar eller överhuvudtaget gör något som bevisar sin existens på en buss kl 0724 bland övriga morgontrötta resenärer.
Ibland händer det att mamma eller pappa följer sina barn till skolan, det kallas visst att ha kvalitetstid med sina barn. ett 2000 tals fenomen som används av hårt arbetande föräldrar som ändå inte kunda låta bli att självförverkliga sig själva genom att bidra till vår tids överbefolkning.
När dessa föräldrar är med kan man inte förvänta sig att barnen ska uppföra sig, nej nej..de fortsätter sitt gapande, bollkastande och att spela sin nyaste jambahit för hela bussen och föräldrarna skrockar för sig själva - höhö. se så sött mina barn leker. Nu till poängen! För att få tyst på de där barnen kan man inte, som flera av mina medresenärer redan har provat, säga till barnen. Detta tar föräldrarna som stark kritik på hur de valt att (inte) uppfostra sina barn. Nej nej, man måste vara snikigare än så. Knepet är att låtsas att man inte förstår att det är deras barn så man himlar istället med ögonen med ett blick som säger - Dagens ungar! Visserligen söta, men hur stänger man av dom". Detta gör föräldrarna mer skamsa, visst har de söta barn som hon i sätet bredvid påstår sig tycka men ja, lite jobbiga är de tänker föräldrarna och säger åt sin Albin att stänga av sin mobil, sluta slåss och sitt still och Johanna för 10 lugna minuter på bussen till Spaldingsgatan, Johanneberg.
Ibland händer det att mamma eller pappa följer sina barn till skolan, det kallas visst att ha kvalitetstid med sina barn. ett 2000 tals fenomen som används av hårt arbetande föräldrar som ändå inte kunda låta bli att självförverkliga sig själva genom att bidra till vår tids överbefolkning.
När dessa föräldrar är med kan man inte förvänta sig att barnen ska uppföra sig, nej nej..de fortsätter sitt gapande, bollkastande och att spela sin nyaste jambahit för hela bussen och föräldrarna skrockar för sig själva - höhö. se så sött mina barn leker. Nu till poängen! För att få tyst på de där barnen kan man inte, som flera av mina medresenärer redan har provat, säga till barnen. Detta tar föräldrarna som stark kritik på hur de valt att (inte) uppfostra sina barn. Nej nej, man måste vara snikigare än så. Knepet är att låtsas att man inte förstår att det är deras barn så man himlar istället med ögonen med ett blick som säger - Dagens ungar! Visserligen söta, men hur stänger man av dom". Detta gör föräldrarna mer skamsa, visst har de söta barn som hon i sätet bredvid påstår sig tycka men ja, lite jobbiga är de tänker föräldrarna och säger åt sin Albin att stänga av sin mobil, sluta slåss och sitt still och Johanna för 10 lugna minuter på bussen till Spaldingsgatan, Johanneberg.
Kommentarer
Trackback
