johannasofialouise

Söstrami är så klok..

När vi ändå är inne på ämnet så undrar jag en del. Varför tycker 70% av mina vänner på facebook att det är så otroligt viktigt att berätta när de ska åka till gymmet?
Samma personer delar visserligen gärna med sig om de dagar de väljer att frossa i chips och godis MEN då är det också väldigt viktigt att ursäkta sig genom att berätta om exempelvis hur duktiga de varit på gymmet dagen innan, eller hur länge sen det var de åt godis, eller att de haft en sån dåligt dag att de minsann måste trösta sig med godis..
Vad är det detta människor försöker bevisa?
Tänker folk som läser detta - WOW fan va COOLT att åka och träna, vad nytt, så nyskapande, så smart gjort! 
Är det bara jag som tänker - fan vad dum i huvudet du är som stänger in dig i ett svettig jävla lokal och lyfter skrot när man kan vara utomhus och göra massa mer roliga saker.
Och varför ursäkta sig varenda jävla gång de stoppar nåt fett eller salt i käften, HERREGUD! är du sugen på godis så ÄT godis! Det är bara att öppna munnen och njuta...NO FUCKING EXCUSES! Ingen som hela tiden måste ursäkta sitt ätande kan omöjligt må bra av det..och tänk inte nu, hon som är så smal, vad vet hon..men tro mig JAG VET...Jag var en gång en tjockis, en sån som åt flera påsar chips i veckan och jag ursäktade mig inför varje jävla tugga, vad jag än åt så sa jag högt eller tänkte för mig själv varför det var så viktigt att få äta. De där jäkla små ursäkterna är precis lika hälsosamma som chipsätandet i sig och otroligt utmattande.
Varje gång något frågar hur jag lyckades gå ner cirkus 20 kg svarar jag - tänk på vad du ska äta och inte vad du inte ska äta.
Det är normalt att äta godis då och då, ALLA gör det. Saken är den att när du mår bra, oavsett hur du ser ut så försvinner behovet av att, som jag gjorde, äta flera påsar chips i veckan.
Tycker jag mer om mig själv nu när jag är smal undrar många, och jag veeeet att detta låter som en Miatörnblomwannabeklyscha men sanning är: Jag hade aldrig gått ner i vikt om jag inte tyckt om mig själv. När jag började tycka om mig själv, rasade min kilon, det gick liksom med automatik, jag blev normalviktig. Snyggare enligt vissa, fulare enligt andra men fuck vad andra tycker för fan vad bra jag mår, till och med nu, sittande i soffan med ena näven i chipsskålen BRA OCH  FAN VAD GOTT DET ÄR!

Det jag ska göra nu är något som jag ALDRIG trodde att jag skulle göra. Jag ska lägga upp en bild på hur jag såg ut när jag var tjock. Jag har alltid hatat dessa bilder men nu skiter jag i det..jag såg ut så, thats it. nu ser jag inte ut så, så är det med det..



Stockholm, 06 (?) En av de absolut roligaste kvällarna i mitt liv!

Göteborg 2008. Spelat fotbol, 1000 gånger roligare än att gymma!


ADIOS!